Dalalitteraturen.se

Författare, konstnär, dramatiker och psalmförfattare.
www.axellie.se

Författarporträtt

Ragnwei Axellie är född 1943 i Sveg och bosatt i Falun. Ragnweis farmor kom från By Kyrkby och farfar kom från Hälsingland. Farföräldrarna träffades i Grönsinka och Ragnweis pappa är född i Dalarna. Hon debuterade 1979 med diktsamlingen Pappa, älskade pappa, som skildrar ett barns hatkärlek till sin alkoholiserade far. I de följande diktsamlingarna Vuxenlös, Livsgammal m.fl. tar hon upp olika aspekter på livsvillkoren i dagens samhälle. Hennes dikter ingår i flera läroböcker och antologier.

Ragnwei Axellie har också skrivit dramatik för radio och TV. Flera av hennes texter är tonsatta och utgivna på CD. Hennes dramer med sånger och psalmer har uppförts i flera kyrkor, t. ex. Mässa vid stranden. Hon är även representerad i den nya psalmboken.

Därutöver har Ragnwei Axellie beskrivit sitt arbete som biståndsarbetare i Afrika i boken Gå därför ut som visar en helt annan sida av biståndsarbete än den gängse.

Som konstnär har hon haft ett antal separatutställningar och deltagit i samlingsutställningar.

2005 fick Ragnwei Axellie kulturpris för mångsidig kulturell verksamhet med förankring i Härjedalen.
Siv Hågård

(Läs mer…)

Professor emeritus

Författarporträtt
Lars Furuland var född 1928 i Lund och växte upp i Malung, där hans far var rektor för folkhögskolan. Han studerade i Uppsala och doktorerade 1962 med avhandlingen  Statarna i litteraturen. En studie i svensk dikt och samhällsdebatt. Vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet grundade han 1965 Avdelningen för litteratursociologi. I sann folkbildaranda har Lars Furuland genom åren producerat mängder av böcker, antologier, uppsatser och artiklar där han presenterat litteraturvetenskap på ett klart och enkelt språk. Han var vår störste kännare av svensk arbetarlitteratur.

Sitt Dalarna glömde aldrig Lars Furuland. I böcker och artiklar återkom han ofta till dalaförfattare och han ställde villigt upp på olika sammankomster i länet, där han imponerade med sin kunskap, beläsenhet och sin folkbildariver.
Siv Hågård

(Läs mer…)

Författare

Författarporträtt 

Barbro Gummerus föddes i Göteborg. På socialhögskolan där hon studerade, mötte hon Teddy Gummerus, som blev hennes make. Efter studierna flyttade de till Grangärde finnmark och Barbro Gummerus blev frilansande skribent. Från 70-talet recenserade hon böcker i tidningen Arbetet. Förutom sitt skrivande engagerade sig Barbro och Teddy Gummerus i en lång rad kulturaktiviteter.

Barbro Gummerus debuterade 1977 med romanen Hånskrattet om en kvinna som är offer för samhällets värderingar. Fortsättningen Kvävningen, som bl.a. tar upp abortfrågan, blev mycket omdebatterad. 1989 kom Eremiten, en roman med ett existentiellt innehåll och en stark känsla för naturmystik. För den romanen fick Barbro Gummerus Dan Andersson-priset.

Efter att ha bott på annat håll några år flyttade Barbro Gummerus tillbaka till Grangärde. Hennes sista verk blev diktsamlingen Anteckningar från en obekväm kärlek.
Siv Hågård

(Läs mer…)

Författare och politiker

Författare

Marit Paulsen, född  1939 i Oslo, flyttade till Sverige i början av 1960-talet och bor sedan 70-talet i Yttermalung. Efter några år på olika arbetsplatser, bl. a. på Smedjebackens valsverk,  studerade hon 1970-72 på Brunnsviks folkhögskola. Hon debuterade som författare 1972 med romanen Du, människa? som handlar om en kvinnlig skiftarbeterska. En av hennes mest kända romaner är Liten Ida, en skildring av ett barn i Norge under ockupationen. Livet som småbrukare i glesbygden inspirerade henne till romanen Natten är min egen.

Marit Paulsen engagerade sig tidigt i miljöpolitiken och har skrivit en rad böcker och debattinlägg om miljö och livsmedel. Hon gick in aktivt som politiker och satt i Europaparlamentet under mandatperioden 1999-2004.
Siv Hågård

(Läs mer…)

Författare

Författarporträtt

Margareta Sarri föddes i Stockholm 1944. Hon har arbetat som kontorist, sekreterare och journalistvolontär, tagit en fil. kand. i litteraturvetenskap och lärarexamen. Hon bodde under 70-talet i en fjällby i Norrbotten, flytttade därefter tillbaka till Stockholm, men är nu bosatt i Säter.

Margareta Sarri debuterade 1971 med romanen Då Simon Fjällborg med flera kom till insikt. Då  skötte hon familj med tre barn om dagarna och skrev på nätterna. Romanen handlar om renägare, hästlappar och storsvenskar i en fjälldal. Debutromanen följdes av Man borde hänga sig i en tall, Ta dig en slav och Mor ror, åran är trasig. Margareta Sarri tog upp teman som motsättningen mellan natur och kultur och inte minst kvinnnornas liv i en värld som behärskas av män. Hennes romaner väckte stor uppmärksamhet och fick många lovord.

(Läs mer…)

Författare
www.johannanilsson.com

Författarporträtt

Johanna Nilsson är född i Uppsala 1973. Familjen flyttade till Borlänge där hon växte upp, gick i skolan och började skriva. Efter studier i teologi och statskunskap i Uppsala gick hon Handelshögskolan i Stockhom och frilansade som journalist.

Johanna Nilsson debuterade 1996 med romanen Hon går genom tavlan, ut ur bilden, som är självbiografisk och handlar om hennes uppväxt, om mobbing och utanförskap. Boken blev mycket uppmärksammad och har översatts till flera språk. Johanna Nilsson är en ofta anlitad föreläsare i skolor och bibliotek. I samarbete med Rädda Barnen skrev hon en bok för lågstadiet Rädda klassen från ensamma vargar! och Fannys hemliga mening med livet för högstadiet. Hon har därefter skrivit flera uppmärksammade romaner och ungdomsböcker. De i utkanten älskande, en roman som kom 2005, håller på att filmatiseras.
Siv Hågård

(Läs mer…)

Författare, förläggare, bibliotekarie

Författarporträtt

Erik Yvell (f. 1944) är uppväxt i Borlänge, vilket märks i flera av hans böcker med “bruket” i centrum för skildringarna. I yrkeslivet var Yvell länge en mångsysslare. Bland annat har han arbetat inom skogsbruket och gått på skogsskolor. Men den skogliga banan övergavs sedan han bevistat Malungs folkhögskola 1963–64. Och till slut hittade han rätt när han blev filialföreståndare för ett folkbibliotek. Numera är han utbildad bibliotekarie, adress Gagnef.

Erik Yvell började med prosaskisser från skogsarbetet som han hade lämnat. Följdriktigt fick debutboken heta Slutavverkat (1980). Ytterligare en prosasamling på LTs förlag, novellerna Ekon från bruket (1984), hann Yvell få ut, innan hans landsbygdsinriktade förläggare började avveckla. Därefter har praktiskt taget alla hans böcker utkommit på eget förlag, Bokboden i Gagnef, som också givit namn åt en kvartalstidskrift startad 1987.

(Läs mer…)

Kyrkoherde

Författarporträtt

På gränsen mellan folkvisa och konstdiktning står Vägvisare genom begge nampnkunnige Dalarne av Andreas Erici Wallenius (Anders Eriksson), som efter studier i Västerås och Uppsala slutligen blev kyrkoherde i Mora 1660-1663. Det äldsta trycket av denna i Dalarna populära visa, som numera kallas “Om sommaren sköna när marken hon gläds”, publicerades 1670. Dikten följer Dalälvens båda huvudfåror och nämner i tur och ordning alla socknar längs älven vid namn. I Dalarnas hembygdsbok 1938 finns en uppsats av Petrus Envall med rubriken “Om sommaren sköna. Dalavägvisaren och dess författare”, där också den äldsta avskriftens text återges och ett förslag till restaurering av sången framläggs. En något förändrad version har Envall senare även låtit trycka i Dalarnas hembygdsbok 1943.

Verk

Dalavägvisaren [Restaureringar av texten har framlagts av Petrus Envall i Dalarnas hembygdsbok 1938 och 1943.]
[Även korta tillfällesdikter, bl.a. bröllopspoem, har författats av Andreas Wallenius]
In honorem amplissimae Svecorum provinsiae Dalecarliae, […] hoc Carmen reliquit Anno Domini 1663 fatis consendus Andreas Wallenius [Utg. av hans broder Olavus Willman. Dikten benämns även Superioris Dalekarliae Orientalis antiquissima paroecia Mohra d.v.s. Mora mycket gamla socken i övre Österdalarna. Dikten kallas ofta i äldre litteratur för Laudes Dalekarliae, Dalarnas lov]
1664

Then wijda berömlige Mohra-strands och dhes Åboers Fordom Trogne Siäla-Heerdes och Alfwarsamme Wächtares [eg. Andreas Wallenius] Wäghwijsare genom Begge nampnkunnige Dalarne, offereres Thes Högdt beprijselige Inwåhnare och dher jempte Alle andere Liebhabende af G.W.W. [Utg. av kyrkoherdens äldste son Gabriel Wallenius, Westmannus. 16 strofer. ]
Westeråhs, , 1670
Dal-visa [Musiktryck. Om sommaren sköna. Dikten av Andreas Wallenius]
1973

Om sommaren sköna [Musiktryck: Dalvisan. Text: Anders Wallenius. Arrangemang: Anders Nyberg ]
 1991

Om sommaren sköna [Musiktryck: meditation för orgel […] över Dalavägvisaren av Erik Lundkvist. Dalavägvisaren: folkmelodi. Text: Andreas Wallenius]
1994

Citat

Ur Then wijda berömlige Mohra-Strands och dhes Åboers fordom Trogne Siäla-Heerdes och Alfwarsamme Wächterares Wägh-Wijsare Genom Begge nampn-kunnige Dalarne offereres Thes Högdt beprijselige Inwåhnare och dher versionen av Sveriges äldsta hembygdssång:

1.
Om Sommaren sköna, när Marcken hon gläds,
Wid Dala-två Elfwerne wijda,
från Tuna-åå stranden, åt Gånge-mäns Nähs
Så fagert är ther tå att rijda,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i daalar.

2.
Ther höres een liuflig Nächtergals-sång,
Och Diuren på Ååsen the gånga
Wijd Åhl uth med land, på Siö och på Sand
Om wåhrtijd Leka så många,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

3.
Näst kommer man hädan till Sillianom
The Siö sig fast wijda uthsprijder,
I fyra the deelar som löpa rundt om,
Men öster uth Rettwijken Wrijder
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i daalar.

4.
Från Sande-Ohr, Ohre-åns-öö och Nohr-åå
The liggia ther uthe med Lande
Nampnkunnig och liuflig Hampnerne twå,
Dhen sköneste Modren å Strande,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

5.
Ther Månen sitt Huus och Solen sin öö
och Stiernorna Himmelen prijda,
Belägne i Nord om Sidjelands-Siöö.
I Svea Nord-Rijke thet Wijda,
Gudh glädie
tillstädje
The Män som the boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

6.
Från Wahne-åå-siöö till Elfwe-mäns Daal
Wijd Ire å särna och Heede,
Aff Sveriges Män mång tusende taal,
Til Krieg och fäldt sigh beredde.
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

7.
Från öster- till wester-Dala-mäns-Boo,
Thet samma nu Wandringsman skoda,
Från Lijma och Malung och Appaleboo
Til Jerna, Nåhs och så Floda,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

8.
Guds Ande i Norden nu hwiljlar han sigh
Sidst in emoot Werldennes Enda, Thens Saligheet Gudh och så nådeligh
Än wärdes Dala-Män sända
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

Författare, lyriker

Författarporträtt

Olle Svensson föddes i Söderala, Hälsingland, men var sedan 1947 bosatt i Sunnansjö inte långt från Dan Anderssons marker. Här tillkom flertalet av hans böcker och denna bygdeförankring betonades i titeln Ljusmystikern från Sunnansjö (1984) på den introduktion i författarskapet som hustrun Berna Svensson svarat för.

Olle Svensson växte upp i den hälsingska skogsbygden. Han fick tidigt börja bidra till familjens levebröd genom arbete i skogen men lyckades komma iväg till en vinterkurs på Bollnäs folkhögskola. Barn- och ungdomsupplevelser av armodet i hemmet och på systerns bondgård ligger till grund för romanerna Hon som ville bli fri (1946) och Han ville bli diktare (1947). Som i många lantproletära hem var det modern och systern som bar de tyngsta bördorna. Kvinnors vardagsbekymmer och livsdrömmar gestaltas på ett gripande sätt i den förstnämnda romanen som utgjorde Olle Svenssons prosadebut efter tre diktsamlingar och utan tvekan innebar ett genombrott i författarskapet. Han ville visa att en utarbetad småbrukarhustru, nedtyngd av allt slit för hem och barn, kunde vara en andligen rik människa.

(Läs mer…)

Författare

Författarporträtt

Bland nu verksamma författare i Dalabergslagen ägnar sig Arne Persson (f. 1927) framför allt åt att skildra skogsarbete och småbruk i skogsbygden. Det är givna motiv och miljöer för en torparson som från sitt fjortonde år har arbetat inom skogsbruket. En trätäljares bikt (1989) heter också en av hans bästa böcker, en finstämd liten novellsamling. Arne Persson växte upp på ett torp i Stimmerbo utanför Smedjebacken och jobbade i skogen under “timmersvansens, barkspadens och nordsvenskens dagar” som huggare och hästkörare, därefter som skogsförman vid Stora Kopparberg fram till pensionen. Han har varit Stimmerbo trogen genom alla år – kanhända en följd av fina barndomsminnen från en barnrik familj med sammanhållning och trygghet trots knappa ekonomiska villkor. Redan under skoltiden ansattes han av läshunger och lånade hem böcker av bl.a. Jack London och Dan Andersson ur Blåbandsföreningens bibliotek. Senare kunde han köpa Folket i Bilds och Bonniers folkböcker för egna medel.

(Läs mer…)