Dalalitteraturen.se

Författare

Författarporträtt

Nils Parling från Palahöjden, Strömsdal i Säfsnäs, är oldboy inom Bergslagsdiktningen med ett femtiotal böcker bakom sig: romaner, noveller, visor, vildmarks- och djurskildringar och även en framtidsroman, Korset (1957), som han håller styvt på. Få debutromaner har uppmärksammats så som Motorsågen (1950), skriven när Parling satt gipsad efter en olycka i skogsarbetet. De yrkesstolta och frihetsälskande arbetarna är från början kritiska mot det nya redskapet, den svage hoppas äntligen på lättnader i jobbet, den motorkunnige ser en möjlighet att hävda sig. Trots att takten drivs upp av motorsågen finns fortfarande en frihetsmarginal i skogsbruket jämfört med industriarbetet. Men i Fällan (1973), när Parling fortsätter resonemangen om produktionssystemet, är han djupt pessimistisk inför den tilltagande skövlingen av naturen med processorer och hormoslyr.

(Läs mer…)

Författare, lyriker, präst

Författarporträtt

Ett frikyrkligt gotländskt småbrukarhem – det var starten i livet för Rune Pär Olofsson (f. 1926). Till diktandet nådde han via journalistik och studier i Uppsala, som förde fram till fil. och teol. kand. och prästtjänster i bl.a. Dalarna. Närmare bestämt Sundborn och Hosjö. Numera är han bosatt i Falun. Flera lyriksamlingar fanns i Olofssons litterära bagage innan han gav sig fiktionsprosan i våld. Själv ser han Morgonlandet (1967) som sin viktigaste bok, “en framtidsroman om Gud så-som fånge inne i den hinsides kyrkliga byråkratin”.

Historiska berättelser om svåra relationer i släkters och familjers liv blev Rune Pär Olofssons genre framför andra. Ungefär hälften av fyrtiotalet utgivna böcker är historiska romaner. Här möter en skrivarglädje som smittar av sig på hans stora publik. (Romanen Kopparberget, som är den mest sålda och lästa av hans böcker, trycktes i 90.000 exemplar.) Förankring i Faluns gruvmiljöer har trilogin Kopparberget (1976), Silverdalen (1977) och Guldgruvan (1978) från decennierna kring 1600. Tekniken att få igång romanmaskineriet är förträfflig: en förrymd yngling från annan ort söker arbete vid gruvan och blir vår vägvisare. Läsarna introduceras steg för steg i kopparstaden, följer huvudpersonen till krogar, marknadsplatser och ruskiga bostäder i Elsborg och upplever ett fasansfullt gruvras. Mellan den fredlöse ynglingen och en ung kvinna som står högre på samhällsstegen utvecklas en dramatisk kärlekshistoria. Även på andra sätt, genom ett skattfynd, avancerar huvudpersonen och tar sig upp i skiktet mellan gruvdrängar och riktiga bergsmän. Det ger författaren möjligheter till en viss socialhistorisk fördjupning i personteckningen, men själva den livfulla miljöskildringen är ändå den största behållningen.
Lars Furuland

(Läs mer…)

Författare

Författarporträtt

Fr.o.m. 1981 har Maj-Britt Nergård (f. 1933) skrivit historiska romaner om Bergslagen. Hennes uppväxtort Riddarhyttan ligger innanför Västmanlandsgränsen, men i hennes litterära landskap är länstillhörigheten knappast betydelsefull. För Nergård är Bergslagen ett överordnat geografiskt begrepp och källmaterial även från Ludvikabygden har blivit viktigt i hennes senare böcker. Numera är hon också bosatt i Ludvika. Flickan från Garmakartorp, debuten från 1981, har en förebild i författarens farmors farmor. En direkt fortsättning utgör Livsknuten (1983), förlagd till 1830-50-talen då gruvdriften var drabbad av olyckor.

(Läs mer…)

Författare, lyriker

Författarporträtt

Paul Lundh växte upp i ett folkskollärarhem i Sälen. Familjen hade särskilt livliga folkrörelsekontakter inom nykterhetsrörelsen. Paul fick arbeta med både skogs-och jordbruk. Energiska självstudier förde honom fram till studentexamen som privatist och 1917 kunde han avlägga folkskollärarexamen i Uppsala och blev även upptecknare för Dialekt- och folkminnesarkivet. Lärartjänst fick Paul Lundh i Hedemora, där han 1921-1956 var socialdemokratisk ledamot i stadsfullmäktige och dess ordförande 1939-1956. Han hade ett stort litteraturintresse och debuterade 1924 med diktsamlingen Med valkig näve. Ett litterärt gräl med Ivar Lo-Johansson vid tiden för denna debut utvecklades till en slitstark vänskap som varade hela livet. Paul Lundhs goda egenskaper som värd i Hedemora prisas av de många svenska författare som sökte sig till staden för att få träffa Martin Koch, pionjären inom arbetarlitteraturen. Man har talat om en särskild Hedemoraparnass som utom de två nämnda bestod av Kerstin Hed och Nils Bolander. Med några få undantag var det endast motiv från ungdomsåren i Sälen och övre Västerdalarna som inspirerade Paul Lundh och detta gäller både hans lyrik och prosa. Under 20- och början av 30-talet var han imponerande produktiv.

(Läs mer…)

Författare, lyriker

Författarporträtt

Carl Larsson i By är bondsonen från Dalabergslagen som blev författare och hembygdsforskare. Han nådde sent fram till ordnade studier. Först tjugosex år gammal kom han iväg till Fornby, Dalarnas första folkhögskola. I övrigt gick hans bildningsväg över IOGT. Han inspirerades även av Dalarnas ungdomsmöten och blev denna rörelses främste unge skald genom taktfasta dikter i pressen och debutboken By och bonde (1906). Välkänd är särskilt “Dalarnes ungdomsmarsch” med sin revelj: “Nu är tid sätta stora klara klockor i gång”. Genom språkrytm och dialektuttryck från dalabergslagsmålet påminde Carl Larssons dikter om Karlfeldts. Rädslan för att oriktigt uppfattas som epigon bidrog nog till att “By-Carl” övergav lyriken efter sin tredje diktsamling med den talande titeln Den sista kärven (1914).

(Läs mer…)

Författare

Författarporträtt

Martin Koch växte upp i småborgerliga förhållanden på Söder i Stockholm. Fadern som var en bohemisk konstnärsnatur övergav sin familj. Martin sattes av modern i Södra latin men lämnade läroverket 1899 och sökte in vid konstnärsskolor. Som yrkesmålare under flera sommarlov och genom nykterhetsrörelsens sociala arbete lärde Koch känna byggnadsarbetarnas villkor. Han trolovade sig med en arbetarflicka som avled i lungsot, ett tragiskt förlopp som han gestaltat i prosadebuten Ellen (1911).

Martin Kochs berömmelse vilar främst på tre stora romanbyggen åren 1912-16 med skickliga inslag av reportage. Strejkberättelsen Arbetare (1912) handlar om ett arbetarkollektiv i strid med byggentrepenörer. Norrlandskrönikan Timmerdalen (1913) tecknar människoöden under exploateringen av bondesamhällets skogstillgångar. I Guds vackra värld (1916) analyseras storstadens kriminalitet och prostitution mot bakgrund av en stort anlagd skildring av gammaldags bonde- och bruksliv i Bergslagen. Kochs följande böcker Fromma människor (1918) och Legend (1920), som behandlade religiösa frågor, mottogs svalt av kritiken. Då begav sig Koch 1920 som frilansskribent till Paris, där han förde en bohemisk tillvaro. Ett nytt rotfäste i tillvaron fann han 1928 på Lagmansgården i Hedemora. Hit sökte sig under 30-talet en rad unga arbetardiktare för att hylla den gamle mästaren. I staden eller dess omgivningar fanns dessutom flera aktiva daladiktare (Paul Lundh, Kerstin Hed och Nils Bolander) som umgicks med Martin Koch och brukade kallas för Hedemoraparnassen.
Lars Furuland

(Läs mer…)

Diktare, språkkonstnär

Författarporträtt

Erik Axel Karlfeldt framstod tidigt som Bergslags- och Dalalitteraturens myndige klockarfar. Hans ställning inom den svenska litterära institutionen var på 20-talet så stark att en litteraturforskare som Victor Svanberg 1928 varnade för “Karlfeldtsfaran” i en ofta omtryckt uppsats. Faran skulle ligga i att en rad svenska diktare med Karlfeldt i spetsen ägnade sig åt återblickande idylldiktning. I stället krävdes tidsmedvetande och politiska ställningstaganden, hävdade Svanberg. Karlfeldts status i den litterära institutionen blev bekräftad genom Svenska akademiens beslut att postumt tilldela sin avlidne sekreterare 1931 års nobelpris.

(Läs mer…)

Poet, författare, kompositör, pianist, ackompanjatör, radioproducent

Författarporträtt 

Med en underfundig formulering har någon utnämnt Bengt Emil Johnson till professor i Saxdalens natur och filosofi. Och förvisso är det så, att han var starkt bunden till sin hembygd Västerbergslagen och kände den utan och innan. Saxdalens träd, fåglar och stenblock är återkommande motiv. Efter studier i piano och komposition började Bengt Emil Johnson för trettio år sen på radion.

Inspiration från nutida musik märks ofta i den långa rad av diktböcker som inleddes med Hyllningar (1963). Genom gränsöverskridande experiment i olika medier utvecklade han sin speciella form av “konkret” poesi, där otaliga ljud- och språkelement utnyttjas. En hel del experimenterande lyrik har han och sångerskan Kerstin Ståhl fört fram genom avancerade framträdanden.

(Läs mer…)

Författare, lyriker

Författarporträtt

Under 1930-40 talen var Johan-Olov Johansson vår mest kände bruksarbetarskildrare. Han hade vuxit upp i en smedsfamilj i Horndal. Sedan han blivit utlärd smed gjorde han folkrörelsekarriär: 1908 ombudsman i Järn- och metallarbetareförbundet, redaktör för fackförbundstidningen osv. Den stabila gestalten med sin prydliga mustasch hade en humoristisk berättarådra. Hans sjungande bergslagsmål hördes landet runt genom uppläsningar i radion och han blev Johan-Olov med hela folket. Sammanlagt utgav han ett femtontal böcker. Ett huvudmotiv var själva smedsarbetet som han beskrev med betoning på lagarbetet. Visst berättar Johan-Olov om arbetare som förolyckas eller knäcks av det tunga arbetet. Men några slavar ser han inte utan nästan bara folk med stolthet och resning. Krutgubbar (1938), Kärnfolk (1940), Flammornas folk (1949) är några titlar på hans berättelsesamlingar.

(Läs mer…)

Författare, journalist

www.elvirabirgitta.se

Författarporträtt

Elvira Birgitta Holm, f. 1945, gjorde sig känd som en driven småstadsjournalist i Borlänge. Under studietiden skrev hon kåserier i Borlänge-Tidning med rubriken “Ligga i Uppsala”. Debuterade gjorde hon tillsammans med en mera garvad journalistkollega, barn- och ungdomsboksförfattaren, tillika kulturredaktören, Hans-Eric Hellberg. Holm tillhörde för övrigt de författare som tidigt fick känna luft under vingarna i Hellbergs spalter. Under 1960-talet var Borlänge-Tidnings kultursida en av landets intressantaste.

Elvira Birgitta Holm är i sina ungdomsböcker som Ensam, Karl-Ludvig och Tillsammans en rörlig och rapp skildrare av unga människors känsloliv och förhållanden i ett urbaniserat, samtida samhälle. Hon beskriver den första kärlekens vånda på ett hudnära sätt, och är inte främmande för att beskriva ett kärleksförhållande mellan homosexuella eller att skildra pojkar som kommit på glid, som i Åskpojken. Holm lämnar ingen i sticket. Hon vet hur det är att vara ung, att finna glädjeämnen och gå på nitar.

(Läs mer…)