Dalalitteraturen.se

Under 1930- och 40-talet drevs Vanbo Herrgård vid Smedjebacken av sjuksystern Anny Wernström. Hon lockade hit vitterheten för regelbunden rekreation. Gårdens annex fick smeknamnet Snillepanget eller Svenska akademiens filial. Rummen är uppkallade efter bl a Torsten Fogelqvist, Hjalmar Gullberg, Martin Lamm, Carl Larsson, Harry Martinson, Vilhelm Moberg, Alice Lyttkens och C M Bellman. Ja, den sistnämnde lär ha bott på herrgården, vilket är sannolikt då en av anfäderna var bergsman i Furbo. Den s k Bellmangården flyttades till Norrbärke hembygdsgård.

Författaren Werner Aspenström växte upp i Torrbo på andra sidan sjön och beskriver i sin barndomsmiljö i Bäcken 1958.

Dan Andersson (1888-1920) föddes i Grangärde finnmark. Han omsatte vår längtan och det svårfångade nordiska vemodet i sångbar poesi, älskad av så många. Med prospekt i handen från Dan Andersson-museet i Ludvika kan man tassa in i hans verklighet och dikt, en resa in i finnmarkens historia. Bränntjärnstorpet, Pajso, Hakalamm, Tattarfallet, Kestina, Mårtens - namn som väcker vandringslust. Vid Luossastugan i födelsebyn Skattlösberg kan man lyssna till den sjungande guiden. Dan vilar på Lyvikskyrkogården i Ludvika.

Västerbergslagen runt staden har varit god mylla för många berättare som Karl-Erik Forsslund, Nils Parling, Bengt Emil Johnson och Teddy Gummerus.

I juli 1896 lämnade tolv hästskjutsar Nås med svartklädda personer för att ”vandra till Sion”, isolera sig från världen och leva enbart för Gud. Selma Lagerlöf hälsade på kolonisterna och blev djupt gripen av deras starka tro. På resans erfarenheter byggde hon sina båda böcker om Jerusalemfararna 1901-02. Rune Lindström dramatiserade den första delen I Dalarne.

Sedan 1959 framförs hans Ingmarsspelen varje sommar på Storängets festplats nere vid Västerdalälven där hembygdsgillet låtit bygga en hel Ingmarsgård. Vid kyrkan står en minnessten över utvandrarna, 16 vuxna och 21 barn. Dalarnas två övriga spel av Lindström är Himlaspelet i Leksand och Skinnarspelet i Malung.

Från Lybergsgnupen med sina 200 meter branta stup några mil norr om Malung har man en storslagen utsikt mot vildmarken i både Malung och Mora. Uppe på naturreservatet Gnupen står en slogbod med en grillplats och i denna fridfulla miljö bland sällsynta lavar, storsporiga brandtickor, myskmadra och tuvbräckor utspelar sig den bistert vintriga och dramatiska upplösningen i Aino Trosells bok Om hjärtat ännu slår, 2002. Trosell (f 1949) växte upp i Malung och orten har bidragit med flera miljöer i hennes produktion. Efter arbetslivsskildringar och vardagslivsberättelser har hennes författarskap fått en mer thrillerbetonad fortsättning.

På Lomkällan strax väster om Särna, ett skogs- och försvarsmuseum med en restaurerad bataljonsskans från andra världskriget, presenteras bakgrunden till den välkända barnvisan Mors lilla Olle. Egentligen hette han Jon Ersson och var halvannat år när han och syskonen i september 1850 mötte nallarna vid lingonplockning (!!!) på Morbäckssätern vid foten av Fulufjället. Författaren Wilhelm von Braun läste den gripande historien i en norsk tidning och skrev dikten Stark i sin oskuld. Den bildade underlag för visan Alice Tegner skrev trettio år senare.

En skulpturgrupp med Olle och björnen står på torget i Särna och även i Sörsjön några mil söderut.

Sanningshalten kring Gustav Vasas Dalaäventyr, från Swarts krönika till folkliga myter, är tveksam men monumenten längs färdvägen desto påtagligare: Kungsladan i Rankhyttan, Ornäsloftet, tröskladan i Isala och ett tiotal minnesstenar från Brunnbäck i söder till Sälen i norr. Utmelandmonumentet i Mora från 1860 blev vår första konsthall med Vasamotiv av J F Höckert, Edvard Bergh och Karl XV, öppet sommartid. Vasaloppet är vårt mest levande Vasaminne med museum och mål intill Zorns Gustav Eriksson-staty.

Konstnären Anders Zorns gästfrihet drog till sig tidens kulturpersoner som Albert Engström, Karlfeldt, Carl Larsson, Lagerlöf, Heidenstam, Nathan Söderblom m fl. Zorngården visas året om.

Kristallen den fina är en folkvisa från Skattungbyn. Denna ömsinta kärlekslyriska folkvisa är starkt förknippad med Skattungbyn. Alltsedan skaparen av vår nationalsång, folkminnesforskaren och upptecknaren Richard Dybecks dagar har den stått på alla körsångares repertoar, en den folkliga visdiktningens egen höga visa. Älskogsblomma och förgyllande skrin har blivit begrepp.

Skattungbyn ligger högt över Oreälvens dalgång med milsvid utsikt över skogsvidderna och det höglänta myrlandet Koppången, besjunget av Orsa Spelmän. En inspirerande plats där man känner sin litenhet men lyfts i anden. Här hämtade filmskaparen Ingmar Bergman scener till både Nattvardsgästerna och Det sjunde inseglet.

Siljan är en litterär magnet. Gästböcker, hotelliggare och konstnärshem vittnar om författare, poeter, skönandar och nationalromantiker: Bremer, H C Andersen, Snoilsky, Ankarcrona (huvudperson i Johan Nordlings storsäljare Siljan, 1907), Rune Lindström… Här hittar alla sina smultron. Vid Rättviks Långbrygga, 628 meter (nästan lika lång som evigheten, tyckte Bo Bergman), upplevde t ex Nils Holgersson valborgsfirandet med eldarna runt sjön och konfirmationen.

Läkaren Axel Munthes Boken om San Michele 1929 är internationellt sett en av de största svenska boksuccéerna någonsin. Familjens Hildasholm i Leksand med Hildas praktfulla trädgårdar är en intakt miljö från förr och kan besökas.

Dalarnas nationalskald Erik Axel Karlfeldt (1864-1931), född på Tolvmansgården vid Avesta, kom redan i ungdomen på sommarvandringar till Siljansbygden och förälskade sig i trakten. Bondgården Sångs i leksandsbyn Sjugare, där Jungfru Maria kom över ängarna, blev familjens hem 1922. Boningshuset byggdes till, gården kompletterades med gamla timmerhus och ett arbetsrum inreddes. Mot sjön Opplimen lät han anlägga en trädgård med perenner, medicinalväxter, buskar och träd; lika rik som den flora som löper genom hans diktning. Sångs är privatägt men sommartid är diktarstugan och örtagården tillgängliga för grupper och enskilda. Bildspel och visning.

Alla delarna i Världsarvet Falun - gruvan, staden och det omgivande bergsmanslandskapet, förekommer i nobelpristagarinnan Selma Lagerlöfs (1858-1940) författarskap. Av och till bodde hon i Falun 1892-1939. Här skrev hon bl a Herr Arnes penningar, Jerusalem I och II och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Vistelsen hos systern vid Tisksågen gav stoff till korpen Batakis äventyr och sommarbesöken på bergsmansgården Gassarvet lämnade miljö till Dunungen. Utsikten mot Kristine kyrkogård från paradvåningen vid Stora torget gav impulsen till Körkarlen.

Arbetsrummet från sista vintervistet, den nu rivna Lagerlöfsgården på Villavägen, återuppbyggdes på Dalarnas museum.