Dalalitteraturen.se

Svedens gård strax öster om Falun andas kulturhistoria. Biskopen Jesper Swedberg, stormaktstidens främste psalmdiktare, tog sitt namn efter födelsegården. Hans son, naturforskaren och teosofen Emanuel Swedenborg, är genom sina naturvetenskapliga och filosofiska verk en av våra mest kända författare världen över.

I bröllopsstugan med sin ståtliga barockentré äktade Carl von Linné gårdens dotter Sara Elisabet Moræa 1739. Festsalen är rikt dekorerad med målade gobelänger med scener ur Kung Davids historia, ja till och med trädgårdens pampiga utedass i barock är en kostlig sevärdhet.

På gården kom även jugendarkitekten Ferdinand Boberg att växa upp.

Ottilia Adelborg (1855-1936) är en av pionjärerna inom barnbokslitteraturen både som författare och illustratör med bl a Pelle Snygg och barnen i Snaskeby. Men hon har också skildrat vardagslivet i Gagnef i böcker, berättelser, teckningar och akvareller.

Denna mångsidiga kulturpersonlighet kom tidigt att umgås i kretsen av Dalarnas stora konstnärer och hembygdsvårdare och inspirerades till stora insatser att samla byggnader, saker och ting från bygden, bevara det gamla dräktskicket och inte minst dalknypplingen som hantverk.

Ottilia Adelborgmuseet i Gamla Prostgården i kyrkbyn är en blandning av spetsmuseum, dräktkammare och konstlokal.

Johan Olof Wallin (1779-1839) är vår störste psalmdiktare och därmed en av våra mest sjungna lyriker. Född i Stora Tuna med en spikrak karriär: tillfällighetsdiktare, präst, ledamot av Svenska Akademien, riksdagsman och ärkebiskop. Hans stora insats är naturligtvis arbetet med 1819 års psalmbok där han bidrog med över tvåhundra egna psalmer, översättningar och bearbetningar. Barndomshemmet flyttades till Tunabygdens gammelgård i Borlänge, hans byst återfinns i Läroverksparken i Falun, på kyrkvallen utanför Stora Tuna kyrka hedras bygden störste son med en ståtlig minnessten och i evighet kommer hans Var hälsad, sköna morgonstund att tona under julottan.

Stjärnsunds berättare Annalisa Forssberger Stjärnsund, förknippat med det tekniska universalsnillet Christopher Polhem, är en vitmenad bruksidyll med byggnader från tre sekel. Annalisa Forssberger (1906-88) som växte upp här har i flera romaner och essäer skildrat livet och människorna på bruket ur ett kvinnoperspektiv. I Stora herrgården finns hennes minnesrum och Annalisa Forssbergersällskapet arrangerar en festdag den 21 juli varje år.

I Hedemora bildade Martin Koch, Kerstin Hed, Paul Lundh och Nils Bolander Hedemoraparnassen. I Martin Koch-rummet på Lagmansgården, en träffpunkt för arbetarförfattare som Harry Martinson, Ivar Lo och Ferlin på 30-talet, får man veta mer om dem alla.

I Avesta möts industrihistoria och samtidskonst. Koppardalen i Avesta är ett nedlagt industriområde i förvandling. I järnbrukshyttans blågröna slaggstenskatedral kittlar konstnärer våra sinnen i biennalen Avesta Art och bland rostugnar och masugnspipor kan man både höra en Martinverksopera och äventyrsvandra beväpnad med en magisk ficklampa. Den dunkla miljön i Verket är minerad med modern spännande teknik för ljud- och ljusspel.

I den välbevarade kåkstaden Gamla Byn intill ligger både Myntmuseet med vår mynthistoria och dragspelskungen Jularbos museum. Helena Kåks, född i Hedemora 1963, har skrivit om bruket, industriarbetet och vardagslivet genom 400 år.