Ekman, Margareta
Författarporträtt
I litteraturen om Falun är den självbiografiska boken Kickan (1998) av Margareta Ekman (f. 1929) en ovanlig uppenbarelse. Det finns ju många proletära självbiografiska romaner men här får vi konkreta inblickar i en borgerlig småstadsmiljö. Originellt är att man får möta det gamla Falun på 30-talet ur barnens perspektiv med lekar av alla slag, bjudningar och mångahanda rädslor inför de vuxnas motsägelsefulla livsföring. Först framfördes innehållet sommaren 1998 av författaren själv som kåserier i Sveriges Radio Dalarna. Numera är hon bosatt i Vänersborg. Margareta Ekman har fortsatt sitt memoarbetonade skrivande med samma lätta handlag i boken Stina (1999). Fadern var postmästare och familjen måste flera gånger flytta, men flickan har djupa rötter kvar i Falun. Sedan fadern avlidit återvänder familjen till hemstaden och hon får gå i stadens läroverk.
Lars Furuland
Verk
Kickan
1998
Stina
1999
Mormorshuset
2003
Englandsåret
2005
Citat
I kåserisamlingen Stina berättar Margareta Ekman barndomsminnen från Falun:
Mitt emot våra fönster mot Nybrogatan ligger Kronbergs Minne. Det är en park med statyn Snöklockan, som är en naken flicka. Runt henne är det blomland och ett staket, som ser ut som stora krocketbågar. Och så rinner det vatten nerför henne. I våras hade hon plötsligt en brösthållare och en kjol på sig en morgon.
- Det är studenterna, sa mamma.Dom blir så skämtsamma, när dom tagit examen och fått sin vita mössa.
Bara en bit bort ligger läroverket, där dom skämtsamma gymnasisterna tar studentexamen en gång om året. I vår ska Yngve ta studenten och få vit mössa i Västerås. Jag går redan i tvåan nu och ändå ar det tio år kvar, tills jag ska ta studenten.
- Tror du att jag kan det? frågar jag pappa. Det är visst väldigt svårt.
- Det tror jag nog du kan, om du är flitig.
- Det vet jag verkligen inte om jag kan lova. I tio hela år! Det låter hemskt. Hur gör man, när man tar studenten?
- Man får svåra skriftliga prov i flera ämnen och om man klarar dom, får man andra prov, som man får svara på muntligt. Och den dagen man klarar det, får man en vit mössa och blir student.
Pappa har tagit studenten, fast inte riktigt, för han var så fattig, så han måste sluta, när han bara hade ett år kvar. Ingen ville låna honom pengar, och då fick han arbeta och läsa själv för att komma in vid posten.
- Vad är det för slags ämnen du pratar om, pappa?
- Räkning till exempel. Och uppsatsskrivning och tyska och franska.
- Jaha ja, säger jag. Jag låtsas att jag begriper, fast jag inte gör det. Skriftligt och muntligt då, vad är det för nå?
- Skriftligt är när man måste skriva svaren på papper. Och muntligt är när man får säga svaren rakt ut.
- Så man får prata då?
- Jaa, men inte hur som helst.
Jag undrar om jag ska ta studenten. Om det är värt allt besvär. Det vore roligt att ha den vita mössan, förstås.
- Pappa, om jag tar studenten, kan jag gå ut då och vara skämtsam, jag också?
- Javisst! Vad ska du hitta på?
- Jo du vet pappa, på väggen till läroverkets gymnastikhus är det tre nakna farbröder. Dom skulle jag hänga gymnastikbyxor och tröjor på, när man inte får vara naken en enda minut på badstranden i Leksand.
- Gör du det! säger pappa och ser glad ut.
