Dalalitteraturen.se

Författare, lyriker, fotograf

Författarporträtt

Till namnet är Karl-Erik Forsslund välkänd. Främst förknippas han med Brunnsvik och det väldiga samlingsverket Med Dalälven från källorna till havet (1918-39). Mindre bekant är hur mångsidig hans gärning egentligen var. Den är dokumenterad i Dalarnas hembygdsbok 1991, helt ägnad åt hans verk. Under fyrtiofem år utgav han inte mindre än ett sjuttiotal skrifter: prosa, lyrik, pjäser, djursagor och böcker i hembygdsvård, naturvård och musik. Han publicerade uppemot tusentalet kulturartiklar och debattinlägg. Dessutom var han rektor och lärare i sex år på Brunnsvik och föreläsare från Skåne till Lappland. Hans uthållighet som dokumentärfotograf har kommit att värdesättas alltmer. Författarskapet började med Skog (1896) och Jungfru-Jan (1897). Det var skisser och sagor från Bergslagen, fyllda av intryck från natur och historia i barndomsbygden Ljusnarsberg.

År 1898 flyttade han med hustrun Fejan till den gamla bergsmansgård i Ludvikatrakten som förblev hans diktarboning livet ut. Tillvaron där med familj och vänner ägnades en rad böcker, främst Storgården (1900), på sin tid en kultbok lika berömd som Carl Larssons bildvärld. Forsslund var samhållskritiker och utopist i Rousseaus, Darwins och Ellen Keys anda och en av dem som bar upp sekelskiftets framstegsoptimism och ungdomsmötenas nationella samling. Litterärt inspirerades han av både Strindberg och nittiotalet. Men grunden för hans kulturella samförståndsprogram rycktes undan av storstrejken och Strindbergsfejden. Han drar sig nu undan från litteraturfejderna, koncentrerar sig på Dalarnas bondekultur och utger viktiga fackböcker som Hembygdsvård (1914) och Fridlysta vildmarket (1915). Ett par delar om gruvstaden Falun är det sista han mäktar fullborda i storverket om bygderna längs Dalälven.
Lars Furuland

Verk

Skog. En skissbok från Bärgslagen [Illustrerad aav Anshelm Schultzberg]
1896

Jungfru-Jan. En sagobok
1897

Historier
1899

Djur. Skisser och historier från Storgården
1900

Storgården. En bok om ett hem
1900

Storgårdsblomster. En ung faders dagbok [Med vinjetter av Lydia Skottsberg ]
1901

Arbetare. Sånger och visor
1902

Grankottarna. En pojkbok
1902

Göran Delling. En lefnadshistoria i två böcker. 1-2
1906

Lantliga låtar. Dikter
1906

Skogssagor och jurskisser
1907

Fria värs och visor
1908

Rymdsånger
1909

Till fjälls. En diktcykel
1911

Vingar. Nya djursagor
1911

Blomsterskisser och annat
1913

Daldikter och vandringsvisor
1913

Hembygdsvård 1.Naturskydd och nationalparker 2. Kulturskydd och bygdemuséer
1914

Som gäst hos fjällfolket [Lapparna och deras land. 4 ]
1914

Hemma igen. En skiss från Storgården
1915

Fridlysta vildmarker. Skildringar och historier från Sveriges nationalparker
1915

“Till budom och sommarens glädje”. En fäbohistoria. [Med låtar och visor samlade av Carl Gudmundsson och andra. Dalarnas hembygdsförbunds skrifter. 1 ]
1916

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 1. Storån (Idre-Särna)
1918-19

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1:Öster-Dalälven. Bok 2. Älvdalen
1919

Till ett bergfolk. Dikter
1919

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1:Öster-Dalälven. Bok 3. Orsa finnmark och Ore
1920

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 4. Orsa och Wåmhus
1921

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1. Öster-Dalälven. Bok 5. Mora
1921

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 6. Siljan (Sollerön och Siljansnäs)
1921

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 7. Boda och Bingsjö
1922

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 8. Rättvik
1922

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 9: Leksand
1922

Skörd och sägen. Dikter
 1922

Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 10: Bjursås och Ål
1923
Med Dalälven från källorna till havet. D. 1: Öster-Dalälven. Bok 11: Ljura och Gagnef
1923

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 1: Fulufjäll och Transtrand
1924

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 2: Lima
1924

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 3: Malung
1924

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 4: Malungs kapell-lag och Äppelbo
1925

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 5: Wanån
1926

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bokk 6: Järna
1926

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 7: Nås
1926

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2: Väster Dalälven. Bok 8: Nås finnmark och Säfsen
1927

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2. Väster Dalälven. Bok 9: Floda
1928

Med Dalälven från källorna till havet. D. 2. Väster Dalälven. Bok 10: Mockfjärd och södra Gagnef
1928

Med Dalälven från källorna till havet. D.3. Söder Dalälven. Bok 1. Enviken och Svartnäs
1929

Med Dalälven från källorna till havet. D.3. Söder Dalälven. Bok 2. Svärdsjö
1930

Med Dalälven från källorna till havet. D. 3. Söder Dalälven. Bok 3. Sundborn
1931

Morgårdshammar. En gammal industri i Väster Bergslagen
1931

Från valborgsmässa till korsmässa. Gammalmodiga dikter
Stockholm, Bonnier, 1932

Med Dalälven från källorna till havet. D. 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken
1934

Med Dalälven från källorna till havet. D. 3. Söder Dalälven. Bok. 5. Falu gruva och Stora Kopparbergs bergslag
1939

Vakt och värn. Dikter 1918-1940
1940

Räven och tomten. [Barnbok Bilder av Harald Wiberg ]
1965

Samlade skrifter och andra samlingsverk
[En utförlig Karl-Erik Forsslund-bibliografi av L-O Herou ingår i Dalarnas hembygdsbbok 1991. Där kan uppgifter inhämtas om åtskilliga småskrifter av Forsslund. ]
, ,

Folkets-Hus-dramatik. 1-5 [Teaterstycken, utgivna i caa 20-sidiga häften ]
1908-09

Citat

Ja du, gosse, pojken i mig har fått liv igen. Det vill säga, död var han aldrig, han endast sov. Och nu har han vaknat för att aldrig somna in igen! Att gå omkring i knäbyksor och sandaler och ostärkt skjorta, är inte det saligheten! Bort med de vita halsjärnen, bort med skorstenshattarna och de svarta, trånga fotbojorna, bort med pansarbladet framför bröstet, bort med plåtrören, som vi nu sticka benen igenom!

Jag har aldrig kännt friheten förr än nu. Det är som om jag skulle ha varit sjuk, vanmäktig, förlamad av feber – men nu har jag fått hälsan och kraften tillbaka! Nu kan jag andas och jag gör det i fulla jupa drag! – nu kan jag hänga på krokig arm och dansa hallingen och slå volt som i skolan! Detta kallar jag vällust. Men försök att slå volt med uppstående stärkkrage och hängslen och sylinderhatt!

De samlas ofta här, våra grannar konstnärsfolket. Ungt och friskt folk! Vi klättra i trän och titta i fågelbon. Vi slå sälta och hoppa bock. Vi leka skeppsbrutna äller sjörövare på Bockholmen – en skogig och klippig skärgårdsholme här mitt inne i landet, ett stycke utanför vår udde, med de präktigaste klyftor och lägerplatser. Vi sitta på en stenhar äller över en risvål och meta abborre. Vi äro med och höbärga och skära rågen – fäst och arbete hopsmält oskiljaktigt, är det inte idealliv, detta?!

Och om kvällarna kliva vi barbenta utefter de långgrunda stränderna och plocka kräftor med fingrarna – bloss får man ju inte ha, det är dumt, ty en vackrare syn än dessa röda eldar runt omkring sjön i skymningen finns inte. Äller sitta vi i våra härrliga sommarmatsal under två väldiga hopvuxna björkar längst ut på udden; dryfta dagens frågor och berätta historier; se ut över sjön, vilken breder sig inför våra ögon vid, lugn, mäktigt stilla, röd- och grönskimrande av solnedgången – och lyssna till vågskvalpet, till bruset av en bäck, som faller ut i vassviken, till en munharmonika, som drar förbi på landsvägen uppe på sluttningen. Till skällklangen i skogarna, till fäbojäntornas rop och låtar högt uppe i Mässans höjder på andra sidan sjön, väl en halvmil härifrån.

Och under och över och omkring alla dessa dämpade klanger dallrar tystnaden, sommarkvällens oändliga, susande tystnad…

Under björkarna på Storgårns udde
är det juvt att vila ut,
sträckt på gröna gräsets kudde,
medan dagen lider mot sitt slut.

Vinden sakta sina visor gnolar,
Wässmans vågor gnola med,
och vår röda stuga lugnt sig solar -
snart går soln bak blåa bärgen ned.

Stillhet rår på Storgårns gröna udde
efter dagens glada id.
Vilande på gräsets mjuka kudde,
sjunka vi i nattens juva frid.

Ur Storgården. En bok om ett hem.
Stockholm, Wahlström & Widstrand 1900