Furuland, Lars 1928-2009
Professor emeritus
Författarporträtt
Lars Furuland var född 1928 i Lund och växte upp i Malung, där hans far var rektor för folkhögskolan. Han studerade i Uppsala och doktorerade 1962 med avhandlingen Statarna i litteraturen. En studie i svensk dikt och samhällsdebatt. Vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet grundade han 1965 Avdelningen för litteratursociologi. I sann folkbildaranda har Lars Furuland genom åren producerat mängder av böcker, antologier, uppsatser och artiklar där han presenterat litteraturvetenskap på ett klart och enkelt språk. Han var vår störste kännare av svensk arbetarlitteratur.
Sitt Dalarna glömde aldrig Lars Furuland. I böcker och artiklar återkom han ofta till dalaförfattare och han ställde villigt upp på olika sammankomster i länet, där han imponerade med sin kunskap, beläsenhet och sin folkbildariver.
Siv Hågård
Några verk
Folkhögskolan – enbildningsväg för svenska författare
1968
Barnens rim och ramsor
1972
Malung och litteraturen
1977
Malung, litteratur och arkiv. Av Lars Furuland och Täpp John-Erik Pettersson
1977
“Lyssna till den granens susning…”. Om en läsebok som folkuppfostrare
1987
Carl Larsson i By. Författaren och hembygdsvårdaren. En konturteckning
1987
Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser
1991
Ord och bilder för barn och ungdom. Av Lars Furuland & Mary Ørvig
1986 - 1994
Författare i Dalabergslagen. Tjugo porträtt och verkförteckningar
1996
Arbetets ansikten. Arbetardikt under ett sekel. En antologi
1998
Bergslagen i litteraturen. Kommenterad bibliografi med en inledande
litteratursociologisk uppsats. Skönlitteratur, bygde- och arbetarspel,
levnadsminnen, reseskildringar och bilderböcker samt urval av facklitterära och bibliografiska hjälpmedel 1998
Lima - Transtrands bibliografi. Av Lars Furuland och Lennart Henningsson
1999
Arbetarförfattarna och syndikalismen
1999
Bergslagens ansikten. Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson. En antologi
2001
Bibliogafi 1947 - 2002
2002
Svensk arbetarlitteratur. Av Lars Furuland och Johan Svedjedal
2006
Resenärer i Dalarna: från Carl von Linné till Göran Palm (tills. med Gunnel Furuland)
2007
Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige
2007
Mina dagsverken: minnen från folkhögskola, folkbildning, universitet och möten med arbetarförfattare: med författarens bibliografi 2003-2008
2009
Citat
I inledningskapitlet i sin bok Bergslagen i litteraturen ger Lars Furuland sin syn på utvecklingen av bokutgivningen och massmedias påverkan på vår fiktionskonsumtion:
Dagens lokalsamhälle mottar utifrån ett väldigt inflöde av fiktionsmaterial, importerat från utländska underhållningsindustrier eller framställt genom litteraturfabrikation i våra massmedia. Etermedierna har radikalt förändrat kultursituationen under de senaste fyrtio åren. Vad nationell och nordisk tv, utländska satelliter och videoindustri sänder direkt in i hemmen är ju i stor utsträckning underhållande fiktion – dvs. skönlitteratur i vid mening. De berättande långserierna med spänning och romantik har blivit vår tids folklitteratur. Boken som medium har inte förlorat i absoluta tal – vilket biograffilmen gjort – men tv och video svarar för tillväxten av fiktionskonsumtion.
Stora förlags massmediainriktade lanseringar av ett fåtal stjärnförfattare och bokklubbarnas liknande satsningar och starkt begränsade urval har flyttat mer av ansvaret för bokval och bokutgivning mot den litterära institutionens centrum, ekonomiskt och geografiskt. Det är ett mycket litet antal, av systemets grindväktare utvalda författare som medierna exponerar på den nationella arenan. Även folkbibliotekens sambindningssystem utövar en viss påverkning i samma riktning – mot mer nyhets- och trendkänslig bokutgivning. Om bokhandelsdistributionens lönsamhet sjunker och även biblioteksutlåningen alltmer påverkas av bokklubbssuccéer är faran på längre sikt, att bokutbudet som helhet blir mer modebetonat och mindre differentierat än idag. Många upplever denna utveckling som oroväckande och motrörelser har skapats. De amatörskrivarrörelser och bygdespel som framträtt kan också betraktas som motreaktioner inom det lokala och regionala kulturlivet mot den tilltagande centraliseringen. Man kan således spåra en tydlig motsättning mellan de lokalt och regionalt förankrade kulturyttringarna och det centralt producerade utbudet. Kommunernas främsta kultursatsning är folkbiblioteken.
