Dalalitteraturen.se

Kyrkoherde

Författarporträtt

På gränsen mellan folkvisa och konstdiktning står Vägvisare genom begge nampnkunnige Dalarne av Andreas Erici Wallenius (Anders Eriksson), som efter studier i Västerås och Uppsala slutligen blev kyrkoherde i Mora 1660-1663. Det äldsta trycket av denna i Dalarna populära visa, som numera kallas “Om sommaren sköna när marken hon gläds”, publicerades 1670. Dikten följer Dalälvens båda huvudfåror och nämner i tur och ordning alla socknar längs älven vid namn. I Dalarnas hembygdsbok 1938 finns en uppsats av Petrus Envall med rubriken “Om sommaren sköna. Dalavägvisaren och dess författare”, där också den äldsta avskriftens text återges och ett förslag till restaurering av sången framläggs. En något förändrad version har Envall senare även låtit trycka i Dalarnas hembygdsbok 1943.

Verk

Dalavägvisaren [Restaureringar av texten har framlagts av Petrus Envall i Dalarnas hembygdsbok 1938 och 1943.]
[Även korta tillfällesdikter, bl.a. bröllopspoem, har författats av Andreas Wallenius]
In honorem amplissimae Svecorum provinsiae Dalecarliae, [...] hoc Carmen reliquit Anno Domini 1663 fatis consendus Andreas Wallenius [Utg. av hans broder Olavus Willman. Dikten benämns även Superioris Dalekarliae Orientalis antiquissima paroecia Mohra d.v.s. Mora mycket gamla socken i övre Österdalarna. Dikten kallas ofta i äldre litteratur för Laudes Dalekarliae, Dalarnas lov]
1664

Then wijda berömlige Mohra-strands och dhes Åboers Fordom Trogne Siäla-Heerdes och Alfwarsamme Wächtares [eg. Andreas Wallenius] Wäghwijsare genom Begge nampnkunnige Dalarne, offereres Thes Högdt beprijselige Inwåhnare och dher jempte Alle andere Liebhabende af G.W.W. [Utg. av kyrkoherdens äldste son Gabriel Wallenius, Westmannus. 16 strofer. ]
Westeråhs, , 1670
Dal-visa [Musiktryck. Om sommaren sköna. Dikten av Andreas Wallenius]
1973

Om sommaren sköna [Musiktryck: Dalvisan. Text: Anders Wallenius. Arrangemang: Anders Nyberg ]
 1991

Om sommaren sköna [Musiktryck: meditation för orgel [...] över Dalavägvisaren av Erik Lundkvist. Dalavägvisaren: folkmelodi. Text: Andreas Wallenius]
1994

Citat

Ur Then wijda berömlige Mohra-Strands och dhes Åboers fordom Trogne Siäla-Heerdes och Alfwarsamme Wächterares Wägh-Wijsare Genom Begge nampn-kunnige Dalarne offereres Thes Högdt beprijselige Inwåhnare och dher versionen av Sveriges äldsta hembygdssång:

1.
Om Sommaren sköna, när Marcken hon gläds,
Wid Dala-två Elfwerne wijda,
från Tuna-åå stranden, åt Gånge-mäns Nähs
Så fagert är ther tå att rijda,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i daalar.

2.
Ther höres een liuflig Nächtergals-sång,
Och Diuren på Ååsen the gånga
Wijd Åhl uth med land, på Siö och på Sand
Om wåhrtijd Leka så många,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

3.
Näst kommer man hädan till Sillianom
The Siö sig fast wijda uthsprijder,
I fyra the deelar som löpa rundt om,
Men öster uth Rettwijken Wrijder
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i daalar.

4.
Från Sande-Ohr, Ohre-åns-öö och Nohr-åå
The liggia ther uthe med Lande
Nampnkunnig och liuflig Hampnerne twå,
Dhen sköneste Modren å Strande,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

5.
Ther Månen sitt Huus och Solen sin öö
och Stiernorna Himmelen prijda,
Belägne i Nord om Sidjelands-Siöö.
I Svea Nord-Rijke thet Wijda,
Gudh glädie
tillstädje
The Män som the boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

6.
Från Wahne-åå-siöö till Elfwe-mäns Daal
Wijd Ire å särna och Heede,
Aff Sveriges Män mång tusende taal,
Til Krieg och fäldt sigh beredde.
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

7.
Från öster- till wester-Dala-mäns-Boo,
Thet samma nu Wandringsman skoda,
Från Lijma och Malung och Appaleboo
Til Jerna, Nåhs och så Floda,
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.

8.
Guds Ande i Norden nu hwiljlar han sigh
Sidst in emoot Werldennes Enda, Thens Saligheet Gudh och så nådeligh
Än wärdes Dala-Män sända
Gudh glädie
tilstädje
The Män som ther boo, wid Elfwer på Berg och i Daalar.